idag har jag mest löst korsord med morfar och besökt hägghult. jag tycker om morfar och korsord, jag tycker om hägghult också. allt vad trygghet är för mig finns i hägghult. men ändå den ständigt gnagande oron. jag vill inte förstöra något, vill inte få något förstört. om jag bara visste vad jag gjorde. om jag bara visste vad jag borde göra, hur jag borde agera.
men vad förväntar jag mig egentligen? att det på något vis skulle vara enkelt. att jag på något vis skulle få något jag inte förtjänar. vad har det tagit åt mig egentligen. jag brukade finns styrka i att vara ensam, trodde på att "ensam är stark". och helt plötsligt är jag svagare än någonsin tidigare.
men jag ska nog få mig att fungera igen. jag ska ge mig själv en smäll på käften så kanske, kanske jag hamnar i rätt balans. be mig dra åt helvete och jag gör det. ge mig bara något, ett endaste litet ting som gör att jag åtminstone tar mig framåt.