jag föll för dig, och du förtjänade en nominering för rollen du spelade

och det gör mig ständigt förbannad..


som framför ett mörkt hål, ett kolsvart hål utan slut. förvirring.
i behov av ljus. i behov av mål. i behov av kraft. beslutsångest.
jag är trött på trevandet efter något konkret. tomhet.
ingenting känns äkta längre. otrygg.
världen är falsk och hånande.
dekadens.

det är allt jag behöver just nu

det verkar som om ytterligare relationer går till spillo. det tycks som om jag har förstört ytterligare en ljuspunkt. flera ljuspunkter. jag börjar bli rädd för relationer, mer rädd än jag varit tidigare. jag börjar inse att jag mår bättre utan dem. att jag förblir trygg om jag inte snurrar in i nya relationer som jag inte kan kontrollera. relationer innebär alltid att man bryr sig, och börjar man väl bry sig så har man bara mer att förlora. och jag orkar inte förlora mer. det får vara nog nu. jag är nöjd när jag inte bryr mig och inte möter förluster. det är precis så jag vill ha det. så kom inte in i mitt liv längre, vänd innan det är försent. vänd mig ryggen och lämna mig där jag är. det tycks vara den enda vägen att gå tillväga för att inbringa styrka.

diffusa drömmar