lördag 9 maj 2009

you'll die when you're young

ibland slås jag av det faktum att jag har det så gränslöst bra. jag har fått så mycket i mitt liv som andra enbart får drömma om.
jag har föräldrar som har en tillräckligt god ekonomi för att jag ska få möjlighet att göra saker som jag inte kunnat annars. jag har fått uppleva det mesta som jag har velat uppleva. jag har under hela min livstid fått leva med djur och alltid haft dem i min närhet. något som gett mig så obeskrivligt mycket.
jag har sedan min födsel fått tillbringa alla mina somrar i en röd liten stuga liggandes på en sjötomt och helt isolerad från stadens buller och stress. och under de andra årstiderna bor jag i hus med vackra trädgårdar och med gångavstånd till vackra platser och fantastisk natur.
jag har fått uppleva fantastisk musik och fått träffa många underbara människor.
jag har fått så mycket som andra människor inte får under en hel livstid.

ja, jag har fått skönheten med livet serverat på fat.
ja, jag är lyckligt lottad och jag borde se ljust på livet.
och ändå värker hjärtat något förbannat.
och jag skäms för att yttra orden jag mår inte bra

2 kommentarer:

  1. att inte må bra är inte alltid rationellt.
    ångest är inte alltid rationellt.
    man kan tycka att det borde vara så. man kan psykiskt, rationellt veta precis hur bra man borde må.
    men nej.
    och det kan göra en så jävla hjälplös. både att man inte kan tänka bort det man känner själv och att vad man än säger så kan man inte ta bort det onda för någon man bryr sig om.

    förlåt för att jag inte kan. jag önskar att jag kunde. det gör jag.

    SvaraRadera
  2. det mest irriterade är väl att det inte finns något att skylla på. jag är lite av ett kontrollfreak, om jag inte vet hur det ligger till så får jag ångest. och kring det här vet jag ingenting, jag har ingen som helst bakgrund. eller det är klart det finns en bakgrund. men den känns inte tillräcklig.
    så ovissheten leder till ännu mer ångest. heja!

    SvaraRadera