jag har skrivit kontrakt! åh, det känns så bra.
jag vet att många dömer mig efter mitt beslut att bosätta mig i jönköping. och kanske dömer jag mig själv lika hårt. men just nu struntar jag i vad de dömande tycker och jag struntar i principen som säger att man inte kan bo kvar här. jag har egentligen inget emot jönköping som stad (mer än alla kyrkor och religiösa samfund), det som plågat mig har varit människorna och de har ju i princip allihop flyttat. problemet löst. men samtidigt ska man vara medveten om att ett val inte är livsavgörande, nog finns det tid för äventyr. och jag blev iallafall inte kvar omedvetet, inte heller blev jag tvingad till det. det är ett val jag har gjort, för nu. och det känns bra. och när det för en gångs skull känns bra så tänker iallafall inte jag betvivla det.

Tummen upp på det!