dom kommer kliva på dig

dessa stackars omedvetet miserabla, naiva, små människor. man borde införa en ny kurs i skolan i form av sanningsseende - vilket fantastiskt ord, inte sant? jag förstår inte hur man kan vara så förblindad av känslor att man undgår att se det som är självklart. jag skulle vilja berätta för dem hur det är, hur deras liv egentligen ser ut, vad deras känslor egentligen bygger på. men jag ska nog bara låta dem leva i sina lyckliga små rosenröda liv byggda på lögner. jag önskar ju egentligen tillhöra dem, önskar egentligen att jag inte såg rakt igenom människor och deras falskhet. önskar ju egentligen att jag inte fått veta sanningen, se sanningen, känna sanningen, uppleva sanningen. önskar ju egentligen att jag kunde lita på någon. men å andra sidan är jag glad att jag inte är hon, inte dig eller någon av dem som tror förblindat. jag skulle gå sönder om jag levde i de lyckliga drömmarnas värld för att en dag inse att ingenting någonsin varit sant.