egentligen handlar det nog inte om att jag är rädd för att känna. för känner gör jag, hela tiden. det handlar om att inte våga blotta sina känslor. det handlar om att inte våga känna för mycket, för starkt.
och med det misslyckas jag hela tiden. och det är det som gör mig rädd.

hello darkness, my old friend

hur fan kunde jag hoppas? hur fan kunde jag, jag av alla människor, helt plötsligt tro att livet var en dans på rosor. hur kunde jag, jag jag jag, falla dit igen. efter så många fall. när ska jag någonsin lära mig? det finns ingenting för mig. ingentingingentingingenting. jag är missanpassad. jag ska inte vara här, inte där, ingen jävla stans. jag ska inte existera. försvinn försvinn försvinn. bort. bort härifrån. bort från alla dem som jag kan skada. och som kan skada mig. bort från smärtan, bort från hoppet. bort från livet.

ibland vill jag verkligen inte mer. inget alls.

vill inte vara sentimental. vill inte minnas saker som var bättre som de var. vill inte sakna människor som inte längre finns. vill inte önska att där fanns känslor som sedan länge är försvunna. vill inte ångra. vill inte se bakåt. vill inte bry mig. vill inte känna klumpen i magen. vill inte veta. vill inte undra. vill inte söka svar. jag vill inte. vill inte. inteinteinte.
klumpen växer sig större. växer sig starkare. jag mår illa. illaillailla. vill kräkas. vill kräkas upp allt som känns. vill göra mig av med saknaden. vill bara längta. vill bara önska mig mer av framtiden. vill bara tro att framtiden är bättre än det gångna. vill bara tro att det finns en framtid. vill hoppas. vill tro. vill längta.
men vilken framtid?

ett.två.tre.
tystnad.
fyra.fem.sex.
andetag.
sju.åtta.nio.
feberyra.
tio.

den tunga känslan av saknad. gnagande. saknandet efter något som jag aldrig var delaktig i. saknaden efter något som ändå alltid kom att handla om mig. saknaden efter något så fullkomligt obegripligt och okontrollerat. saknad efter en längtan som man trodde skulle existera. men som aldrig gjorde det. och som ändå fanns. bortom allt det luddiga. en saknad efter en längtan tillbaka till det som man aldrig uppskattade.
som salt i öppna sår. som kattens klor mot öm hud. som nålar under naglar.
i behov av plåster.
i behov av något som känns. något som bränns.


i behov av att glömma.glömma.glömma.

åh åh åh. var och såg på petters, mollys far, föreställning "nils, resan mot norr" idag. och det var alldeles fantastiskt! det var en barnföreställning så att jag kom att älska den var kanske föga förvånande. jag faller allt som oftast för saker som egentligen är anpassade för barn.
pjäsen handlade inte så överraskande om nils holgersson och hans resa på gåskarlen mårtens rygg. och när det kom till den här föreställningen så gestaltades resan med hjälp av vackra träfigurer, en vit duk där det då och då dök upp vackra bilder och så petter och hans motspelerska. och så den alldeles fantastiska musiken av detektivbyrån. man kunde onekligen ha trott att musiken var skriven just för den här pjäsen så väl som de två delarna stämde överens. scenografin väckte samma känslor i mig som filmen "science of sleep" gör och att sedan sammanfoga det med min absoluta favoritmusik kan ju inte bli annat än rätt!