en del av mig vill vara vaken hela natten och bara kötta varelser i tv-spel. en annan del inser att jag måste återskapa en normal dygnsrytm igen. och gärna så snart som möjligt, vilket skulle innebära typ nu.

jag vet inte. känner mig så frånvarande och likgiltig att jag inte vet var jag ska göra av mig själv.
två lediga veckor har gått alldeles för jävla fort.