drömmer om nålar och glömmer mina sprutor överallt. ser ett visst mönster.
mamma säger att jag måste börja sköta mig. haha.

jag blir mer och mer beroende av trygghet. stänger in mig. isolerar mig. kan överhuvudtaget inte konsten att socialisera längre. mer än ytligt, för stunden. det är ju ytterst tråkigt å ena sidan. å andra sidan gör det att jag inte kan förlora många fler nu. och det är bra. avsked är ledsamma.

men, men! nog om det. jag borde sova snart, så att jag blir av med den konstanta tröttheten.